Genomförande av visselblåsardirektivet

Robust lagstiftning är avgörande för att skydda visselblåsare och att säkerställa att larm om oegentligheter hanteras och följs upp. 2019 antog EU ett direktiv om skydd av visselblåsare vilket medför att medlemsstaterna nu har fram till slutet på 2021 att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. Direktivet innehåller bestämmelser som kan täppa till luckor i skyddet av visselblåsare.

Ett minsta möjliga, försenat eller till och med felaktigt genomförande av direktivet kan stärka hotbilden mot eller avskräcka visselblåsare. Transparency International och Whistleblowing International Network följer genomförandet i alla medlemsstater och publicerar i dag en rapport som visar på hur långt de olika länderna har kommit i sina respektive genomföranden.

Den 17 februari 2021 hade två tredjedelar (18) av medlemsstaterna inte startat eller ens gjort små framsteg mot genomförandet av direktivet.

Även om det är förståeligt att regeringar för närvarande främst fokuserar på pandemin, så torde det vara av vikt att stärka skyddet av och stödet för visselblåsare under en global kris. Under tider av kris förstärks behovet av förbättrad tillämpning av lagar med syfte att förhindra förlust eller skada och att bevara rättsstatsprincipen.

Tjeckien, Danmark och Sverige får beröm för att ha anammat ett brett angreppsätt av direktivet, men det finns fortfarande viss oklarhet om omfattningen av vad visselblåsare säkert kan rapportera om. Estland och Lettland föreslår en lagstiftning som täcker ett brett spektrum.