Vanliga frågor och svar

Många av de frågor vi får idag är desamma som när Stödlinjen öppnade. Att visselblåsa kan vara en ensam och osäker process, och många kontaktar oss inte bara för information utan också för att få prata med någon om det som har hänt.

Om du har frågor om visselblåsning eller vill diskutera din situation är du alltid välkommen att kontakta Stödlinjen.

”Kan jag visselblåsa om det här?”

Den vanligaste frågan vi får handlar om vad som faktiskt omfattas av visselblåsarlagen. För att lagens skydd ska gälla behöver du ha skälig anledning att tro att informationen är sann, ha fått informationen i ett arbetsrelaterat sammanhang och rapportera ett missförhållande som är av allmänintresse.

Det är främst gränsdragningen kring vad som utgör ett missförhållande av allmänintresse som skapar frågetecken. Trots att visselblåsarlagen har varit i kraft i flera år finns det mycket begränsad rättspraxis, vilket innebär att flera centrala frågor fortfarande saknar tydliga svar. I praktiken betyder det att både visselblåsare och visselblåsarfunktioner tvingas göra bedömningar om vad som räknas som en visselblåsning med begränsad information.

OBS! Generellt omfattas inte frågor som enbart rör visselblåsarens egna arbets- eller anställningsförhållanden av visselblåsarlagen.

”Vad gör jag om jag blivit utsatt för repressalier?”

Visselblåsarlagen innehåller ett tydligt förbud mot repressalier. Trots det berättar personer som kontaktar oss om utfrysning, omplaceringar, förändrade arbetsuppgifter och andra negativa åtgärder som de upplever har samband med deras rapportering.

Om du har blivit utsatt för repressalier kan du ha rätt till skadestånd. För att få frågan prövad behöver du dock normalt själv driva en rättsprocess. Eftersom Stödlinjen inte kan ge rättslig hjälp brukar vi hänvisa till fackförbund eller advokat.

”Vilka rapporteringsvägar kan jag använda?”

Enligt visselblåsarlagen kan du rapportera missförhållanden internt till en verksamhet eller externt till en behörig myndighet. Information kan också offentliggöras, till exempel genom media.

För många visselblåsare är det inte självklart vilken rapporteringsväg som är mest lämplig. Vissa vill ge verksamheten möjlighet att själv åtgärda problemet, medan andra känner större förtroende för en extern aktör eller oroar sig för konsekvenserna av en intern rapportering. Samtidigt kan det vara svårt att veta vilken behörig myndighet som ansvarar för ett visst område. En lista över externa rapporteringskanaler hittar du här.

Reglerna kring offentliggörande är dessutom oprövade. Enligt förarbetena bör man som huvudregel först ha rapporterat internt eller externt innan information offentliggörs för att omfattas av visselblåsarlagens skydd. För den som överväger att gå till media är det därför viktigt att även känna till meddelarfriheten och, för vissa grupper, det särskilda meddelarskyddet som regleras i svensk grundlag och som inte påverkas av visselblåsarlagen.

”Kan jag vara anonym?”

Visselblåsarlagen är tyst om möjligheten att rapportera anonymt, och i förarbetena kan man utläsa att det är upp till verksamheterna själva att avgöra om de vill ta emot och utreda anonyma rapporter.

Många som kontaktar oss vill dock veta om de kan rapportera utan att uppge sin identitet. Våra erfarenheter från både Stödlinjen och kontakter med verksamheter som tar emot visselblåsningar visar att anonymitet är en viktig trygghetsfaktor för många visselblåsare.

Samtidigt varierar möjligheten att rapportera anonymt och få återkoppling på en anonym rapport mellan olika verksamheter. Förutsättningarna kan därför se olika ut beroende på vilken kanal man vänder sig till och var man arbetar.